Efter passet tacklade dom förnuftiga medlemmarna av till förmån för hemmets trygga sköte. Vi som inte insett att tiden för länge sedan är förbi haltade oss, via Ling's spa, vidare till kvarterskrogen. Jo då.. nog försökte vi håla skenet uppe där ett tag, men när Pappa Ling suttit och sovit med skägget i vattenglaset i över en timme så bad Fred om notan. Vi lommade väg i riktning mot T-banan och konstaterade snopet att vi var gamla nog att vara föräldrar till övriga passagerares föräldrar.
Härligt!
4 kommentarer:
Ja, jisses. Och det ser fortfarande ut som vi sitter i rullstolar på bilden.
MetConz fo life!
Min första tanke: vem är den jlingliknande uppenbarelsen i rullstol?
Gubb power!
Hahaha! Precis så känner jag mig :)
Jag tycker vi ska se till att ta den där bilden årligen, på samma plats och med samma uppställning (ev med några "förstärkningar"), tills Ling och Fred faktiskt sitter i rullstol. Hur många bilder tror ni vi måste ta? Kan man spela på det?
Skicka en kommentar